Bibliotek
3/2020

Öppna svenska bibliotek vill inte ha besök

Illustrasjon: Colourbox

Svenska bibliotek håller öppet under corona-krisen. Biblioteken har dock infört begränsningar för besökare och uppmanar medborgarna att använda bibliotekens digitala service. Många bibliotek har infört fysiska skydd för personalen.

Johan Erichs

Journalist, MeraMedia

Malmö Stadsbibliotek som är centralt beläget i en av Malmös många vackra parker, ligger högt upp på nationella listan när det gäller antalet besök. Men i dessa tider gör biblioteket vad det kan för att undvika fysiska besök. Besöksvolymen har sedan pandemin tog fart, minskat med hälften.

Biblioteket arbetar fokuserat för att minska risken för smittspridning i lokalerna.

--Det handlar om rumsliga anpassningar, glesare möblering, begränsning av antalet sittplatser, vi har infört rejält avstånd mellan datorplatserna och gjort avspärrningar för att så långt det är möjligt minska risken att besökarna tvingas att stå eller sitta nära varandra, berättar Torbjörn Nilsson, chef för Malmö Stadsbibliotek.

En del bibliotek har även satt upp stora plexiglasskydd framför informationsdiskarna.

En stor del av verksamheten har styrts över till digital hantering.

--Vi har ökat bemanningen för att förstärka den digitala servicen, tekniska supporten och rådgivningen.

Överallt på biblioteket finns skyltar som uppmanar till att hålla avstånd och att regelbundet tvätta händerna.

Anpassning

I takt med att det kommer nya direktiv från den svenska Folkhälsomyndigheten tvingas biblioteken i Malmö att successivt anpassa sin verksamhet.

--Det handlar framförallt om att skydda riskgrupper och när det gäller mindre bibliotek med begränsad yta och trånga passager överväger vi att stänga dessa.

Det pågår en dialog mellan ledning och medarbetare för att skydda personalen och skingra den oro som finns bland medarbetarna med anledning av corona-smittan.

Bland personalen är närmare 20 procent sjukskrivna.

--Det är en effekt av att många stannar hemma när de känner sig förkylda helt i riktlinje med våra rekommendationer. Många är oroliga för egen hälsa och för att riskera att smitta anhöriga. Enligt de senaste direktiven från Malmö stad ska de anställda jobba hemma i möjligaste mån. Är det rimligt att de jobbar hemifrån så uppmuntrar vi det, säger Torbjörn Nilsson.

För biblioteket är det en inte helt lätt ekvation att hindra riskspridning, skapa trygghet bland personalen men ändå ha öppet för fysiska besök.

--Det är en svår balansgång men nödvändig eftersom vi är en viktig samhällsinstitution. Vi är väldigt måna om att minimera risken för att biblioteket blir en plats där smitta kan spridas, det vore starkt negativt för vår verksamhet.

Beredskap

Skulle biblioteket tvingas att dra ned sin verksamhet ytterligare så finns beredskap för detta.

--Vi har tagit fram planer för olika scenarior med hänsyn till hur pandemin utvecklas.

Malmö är en stad med många olika etniska grupper och därmed talas en mängd olika språk.

--Våra informationsskyltar är skrivna på flera språk och de flesta besökare visar stor hänsyn.

För att understyrka att biblioteket i denna situation inte vill ha besökare men också för att slå ett slag för bibliotekets digitala tjänster lanserade man under april en kampanj på bussar och på stortavlor med budskapet att biblioteket med fördel kan besökas digitalt och hemifrån.

Den krislägesplan som finns hos biblioteket är aktiverad till följd av pandemin.

--Den hjälper oss att fördela arbete och insats. Varje morgon träffas ledningen för att stämma av hur många som är sjukskrivna och informera om nya rekommendationer, jag skulle uppskatta att 75 procent av vår arbetstid går åt att hantera pandemin och dess effekter.

Vilken effekt får corona-krisen för Malmö-bibliotekens framtida verksamhet?

--Vi kommer att bli starkare digitalt och erbjuda fler digitala tjänster. Kanske tvingas vi även bli mer flexibla med lokaler och öppethållande och mer målgruppsinriktade för att nå grupper som av olika skäl har andra krav. Det kan gälla funktionshindrade, äldre som vill ha lugn och ro med flera. Mot sådana grupper kan vi anpassa vår verksamhet ännu bättre, avslutar Torbjörn Nilsson.

Symbolvärde

DIK, (Dokumentation, Information och Kultur) är det fackförbund som organiserar svenska bibliotekarier och biblioteksmedarbetare, förbundet har cirka 21 000 medlemmar.

Den svenska Folkhälsomyndigheten har i samband med corona-smittans utbredning, valt en avvaktande hållning till begränsningar och stängning av bland annat offentliga lokaler som bibliotek. De flesta bibliotek håller öppet som vanligt dock med vissa utrymmesbegränsningar i syfte att minska risken för smittspridning.

--Biblioteken har en central roll i det svenska samhället. I de kristider vi nu upplever är det viktigt att biblioteken är öppna så att många människor kan vända sig dit inte minst för att få information och hjälp med tillförlitliga informationskällor, säger Anna Troberg, ordförande i DIK. Hon fortsätter:

--Dessutom vistas många människor nu hemma i en onormal situation och där kan också biblioteken spela en roll för att ge en känsla av normalitet, förutsatt att det sker under trygga former.

Företrädare för DIK har sedan tidigare tryckt på folkbibliotekens centrala funktion i ett totalförsvar och i ett psykologiskt försvar.

--Bibliotekens roll stärks när pressen på samhället ökar. Även om de fysiska besöken minskar så är biblioteken kreativa när det gäller att hitta lösningar och stärka sin service genom att ställa om verksamheten mot ökad digital service och hemkörning av böcker med mera, berättar Anna Troberg.

Som inom många andra yrkesgrupper finns en oro även bland bibliotekspersonal, att utsättas för smitta.

--Det är en bekymmersam situation men bibliotekspersonalen har en fördel av att drivas av en kreativ förmåga inriktad på att hitta lösningar för att kunna fortsätta att ge en hög service.

Vilken nytta kan biblioteken dra av corona-krisen på sikt?

--Som alla kommer vi att påverkas ekonomiskt men samtidigt tvingas många bibliotek idag att verkligen utnyttja digitala verktyg och det kan leda till att vi drar ännu större nytta av digitaliseringens möjligheter i framtiden, menar Anna Troberg.

Flexibilitet

Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm är ett av de bibliotek som tvingats till inskränkningar i verksamheten till följd av den pågående pandemin.

Den svenska regeringen har med stöd av Folkhälsomyndigheten, beslutat att högst 50 personer får samlas i samband med allmänna sammankomster.

--Vi omfattas inte av den förordningen, men väl av de föreskrifter och allmänna råd som Folkhälsomyndigheten utfärdat. Enligt dem måste vi vidta åtgärder för att undvika smittspridningen. Vi försöker att i första hand lösa frågor digitalt på distans, är noga med att hålla avstånd mellan personal och besökare, och undviker gruppaktiviteter, berättar Karin Grönvall, riksbibliotekarie och ansvarig chef hos KB som har 330 medarbetare.

--I en sådan här situation är det väldigt viktigt att varje bibliotek med stöd av sin arbetsgivare försöker att hitta lösningar för att kunna fortsätta sin service.

Kungliga biblioteket följer Folkhälsomyndighetens skyddsrekommendationer och har även satt upp plexiglas framför diskar och utrymmen där besökare vanligtvis servas av personalen.

--Det fungera bra och är en väldigt uppskattad åtgärd både bland personal och bland besökare.

Den personal som kan sköta sitt jobb hemifrån rekommenderas att jobba från hemmet. I synnerhet om de visar minsta tecken på sjukdom.

Även om KB i egenskap av myndighet har en krisplan har verksamheten ändå tvingats att löpande ändra sina rutiner efterhand som corona-hotet tilltagit.

--Normalt så kan flera medarbetare hjälpa en besökare, nu har vi ändrat så att färre möter besökaren för att minska risken för smittspridning.

Samverkan

Förslag om förändringar som tidigare diskuterats inom KB har nu kunnat genomföras i rask takt i syfte att stärka tryggheten.

--Samordning och effektivisering har gått väldigt fort och den finns en stark vilja bland personalen att genomföra förändringar utan att stanna upp vid detaljer utan istället verkligen medverka till att lösa den uppkomna situationen och på alla sätt bidra till minskad smittspridning, säger Karin Grönvall.

Invanda och etablerade arbetssätt och rutiner ifrågasätts ofta i samband med en situation av yttre tryck, som den pågående pandemin.

--Så är det även för oss och sannolikt kommer vår verksamhet att få en digital skjuts och leda till att vi kan förhandla oss till oss bättre avtal när det gäller digitala tjänster och leveranser.

Karin Grönvall tror även att de inskränkningarna i verksamheten som pandemin för med sig och viljan att hitta nya lösningar för att uppfylla sitt uppdrag som biblioteksaktör, kan leda till nya samarbetsformer.

--Min förhoppning är att bibliotek med olika inriktningar kan hitta varandra, stärka samarbeten och gemensamt driva frågor, det tror jag att alla skulle kunna tjäna på, avslutar Karin Grönvall.